torsdag 11 februari 2010

Mardrömmar...

God morgon
Inatt har jag vaknat ungefär varannan timme. Hade mardrömmar om V inatt igen. Då saknade jag min M kan jag säga. Jag förstår inte varför jag har börjat drömma om honom igen. Kan det vara ett omen, att han är här igen och försöker ta kontakt med mig???? Fy, om det vore så. Vem ska då skydda mig om han ringer på dörren??? M har alltid tröstat mig när tankarna och drömmarna om V har kommit. Jag gick ialla fall upp efter drömmen och kröp ihop i soffan hos sonen J som fick trösta mamma. Usch, vad jobbigt.... Nu blir jag ledsen igen...

Skriver mer snart.... fick besök.... Mamma och Petra kom och fikade...

Sitter här och bara gråter..... Jag känner mig så ensam.... När ska jag börja leva och inte bara kolla om klockan är 20.00 så jag får sova för att sen vakna och räkna timmarna igen???? Jag vill ha ett liv, NUUU!!! Har bestämt mig för att inte höra av mig till M och det funkar hyggligt, men han ringer ju mig. Vad ska jag göra då? Jag kan inte strunta i att svara om det gäller S. Jag saknar honom sååå mycket ju, denna mjuka, goá, känsliga, snälla man som är MIN man.
Nu är det snart helg igen, och vad ska man göra då? Alla hjärtans dag också.... fy faan för denna jävla dag!!!!
Igår kom det en karl från hyresgästföreningen. Han frågade varför jag hade flyttat från huset och jag svarade skilsmässa. Ojoj sa han, det är aldrig kul och jag tänkte bara: gubbe lilla om du bara visste hur "liiite" kul det är. Jag bara skakade och sa till honom att han fick gå för jag skulle iväg. Jag kände bara att jag bryter ihop snart. Fan, var man än vänder sig så blir jag påmind om denna jävla skilsmässa. Sen ringde de om bostadsbidrag och sa att de inte fått in papper på skilsmässan. Då var det kört igen....
M-gubben, varför har du gjort så här mot mig?????Du säger ju att du älskar mig... Jag vet ingen som är eller har varit så stolt över att få vara "fru". Jag hade en titel: M:s FRU!!!! Vad är jag nu då??? En bedragen, störtlurad sate som kämpar med livet som insats...känns det som.

Orkar inte vara ledsen mer. Huden spricker runt ögonen på mig av tårarna. Ring M2 säger du.... men jag är INTE redo att släppa känner jag. Jag har ju ändå fått possitiva tecken....
Orkar inte skriva mer just nu. En sak är ialla fall säker, jag kommer aldrig mer att ge någon hela mitt hjärta så som jag gav det till M. Jag har inte råd att göra det för jag mår såååå dåligt av att han svek mig på det här sättet.
Är jag villig att ta tillbaka honom???? Jag vet inte det än.....men min kropp skriker av smärta efter honom... just nu ialla fall.

Mitt liv känns som en riktig, verklig mardröm just nu.....

Ha det gott goá vänner.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Älskade Jessica du är värd så mycket mer än den situation du befinner dig i. Tycker att du har haft nog med smärta i ditt liv. Önskar av hela mitt hjärta att det snart ska vända för dig. Jag finns här dygnet runt, bara att lyfta luren, du stör aldrig´.
Kram
A3

Pia heter jag! sa...

Kära kära vännen!
Gråter när jag läser dina rader,lider så med dig och känner mig som en skit som inte finns där nära dig så jag kan trösta dig.....jag tänker på dig ofta ofta och du vet var j<g finns om du vill prata!
Skickar massor av styrka och kärlek från mig till min bästa Jessica

Varma kramar Pia

Anonym sa...

Ja, du vet ju vad jag tycker om allt detta.

Visst,, jag VET precis hur du känner & tycker.. o detta med att du ALDRIG kommer att känna likadant med en annan man som är mer pålitlig.
Det KOMMER du att göra,, men det kommer att ta tid.
Förtroendet för män är ju i krasch för dig nu.. hur fasen ska man kunna lite på NÅN man när ens "äkta" hälft gjorde som han gjorde...??!!

Personligen så tror jag det är JÄTTESVÅRT att gå tbx till varandra.. för din misstro kommer alltid att finnas där.

Nääee,, jag håller på detta.. äré slut och brutit så är det.
JAG resonerar så i alla fall.

Blir en person förlåten för otrohet,, så TROR jag att det är lätt att de är det igen.. de har ju i stort sett fått "klartecken" att det var okej att få vara det.

FY fan rent ut sagt för otrohet..!!!

Hoppas jag inte sårar dig med min ärlighet och vad jag tycker.. // Kram Annelie

PS. Detta du skrev i ett annat inlägg,,, jag fattar inte heller hur kvinnor/män som är med män/kvinnor som redan är upptagna vågar satsa på en sån person.. DS.

Jag sa...

Tack snälla ni...
Jag behövde era varma ord idag då det är en riktigt tuff dag.
Annelie: Du sårar inte alls. Det är jätte-svårt för folk som inte känner M att se vad jag ser. Pia och A3 KÄNNER honom och jag tror de förstår vad jag menar när jag säger att han inte är sig själv just nu... men visst tvivlar jag....
KRAAAM

Anonym sa...

Tänker på dig,vet vad du går igenom
Kramizar Marie

Anonym sa...

Hej,
Man lär aldrig känna en människa, levde med en som efter 9 år blev sitt rätta jag igen... ränderna går aldrig ur en zebra...sen kan man tröttna på sitt förhållande och gå vidare, fast det är något annat!
Han är inte värd din tid, tar mer än det ger!
Mitt råd är att hitta dej själv,se positivt att du är värd mera, i den mån du orkar aktivera dej själv... Mej tog det över ett år innan jag kom till insikt!
Mår i dag väldigt bra och ser en framtid, själv varannan vecka med mina barn. Du måste ta dej ur det negativa & tänka positivt!
Du måste börja älska dig själv...det kommer du långt på!
//Marika