Jobbigt..

Hejsan
I lördags kom alltså Linda hit till Sverige. Ganska jobbig känsla. Men vill hon ha honom och tror att de passar ihop så varsågod, bara M mår bra.
Vad ska jag säga.... Jag är ganska övertygad om att hon inte orkar med hans negativa sidor men gör hon det och TROR att hon får se dem på en vecka så... som sagt, varsågod. Jag har ingenting att säga till om här och vet inte om jag är så speciellt intresserad av att "säga till" heller.
Han är en känslig och fin man och tvekar inte att visa tårar och såna män växer inte på träd. Tänk om fler kunde vara så.... Han passar mig utmärkt ialla fall och har varit min stötte-pelare i 13 år men om han inte tycker att jag passar honom så... fine... vad ska jag göra. Men nu har han inte maten på bordet när han kommer hem, whiskey på badkarskanten, nån som håller reda på tider att passa, nån som tvättar, städar, tar hand om barn, handlar osv... Haha, ja han är bortskämd min M. Men jag har väl velat ha honom så kanske...

Idag gick jag upp 6. Vaknade av att M2 skickade ett sms på morgonen. Trodde nog inte att han skulle höra av sig mer men, men....

S är hemma från skolan idag. Hon har ont i halsen. Det har N och jag också....

Javisst ja... Höll på att glömma!!! Jag har bil nu. M o jag var till V-ås i torsdags och hämtade en Skoda Felicia -97. 3000:- gav jag för den. Tack för hjälpen M. Nu kan jag ta mig ut lite och inte känna mig så instängd. Det går nämligen upp o ner med trivseln här. Ibland känner jag mig kastad på tippen och ibland känns det riktigt bra här i lägenheten. Tar en dag i taget...

Nu ska jag ta mig en dusch efter mitt träningspass.
Kram på er

P.s Hoppas jag inte behöver radera det här inlägget... jag har inte kränkt någon så vitt jag vet....