torsdag 10 december 2009

Torsdag

Idag har jag bakat 3 satser matbröd. Jag gick upp före 5 imorse och kunde inte sova. Det har hänt så mycket här som jag inte riktigt orkar ta upp just nu. En del av er vet allt, en del vet lite och andra vet ingenting. Det är ialla fall ingen fröjd att gå här längre. Snart är det jul också....
Idag har jag pratat ett par vändor med kära Miami och ett par gånger med fina Pia. Ni är två helt otroligt underbara människor.

M kom hem idag. Vi åt "Saras kyckling". Han tyckte att det var ett av det bästa han ätit och ändå var det kyckling.... som han inte gillar annars.
Efter maten åkte jag till farmor med ett paket som hon ska ha med sig till faster när hon åker dit på lördag (Jämtland). Vi fikade och pratade en del, men jag sa inget till henne om allt som hänt. I bilen på vägen hem kom tårarna igen, helt från ingenstans. Väl hemma så satt M, K och T här o fikade. In på toa och torka ögonen och sen ut o hälsa glatt.
När M o de andra hade åkt ner till "Svingår´n" så var det dags igen.... så jag ringde Pia och lipade. Det är så skönt att ha såna vänner. Javisst ja, stora dottern N och Marianne var här en sväng också. Marianne är så snäll, hon erbjöd mig att komma dit om jag har det jobbigt.
Man märker nu hur mycket vänner man egentligen har.... och jag som klagar på att jag känner mig ensam. Pia sa något i stil med att hon aldrig har känt sig så långt ifrån någon gång förut. Vännen, det är ömsesidigt. Jag önskar att jag hade funnits närmare för dig också. Det är inte bara jag som har det tufft nu.
Nu måste jag in och se varför S gråter så förfärligt.

Ha det gott och ta aldrig varandra för givet...

5 kommentarer:

Anonym sa...

Vet att det är tungt,men du får försöka kämpa på. Det vänder jag lovar. Ha det så bra det går och sköt om dig. Mvh Mr T

Pia heter jag! sa...

Finns inte ord....Älskar dig

Kram

Jag sa...

Tack snälla!!! Det är det här som är skönt med en blogg...när det funkar... Att man får värmande ord av både folk man känner o inte känner.
Tack!!!

Annelie sa...

Mina råd är gråt, gråt & åter gråt och sen älta detta om, om om och åter om igen.
Jag lovar,, det kommer att lätta på trycket i dig till slut.
Du tror säkerligen nu att det aldrig kommer att bli en ljusning,, men jag VET vännen. Vet precis hur du mår nu.

Tur du har dina vänner, önskar jag oxå vore en i det gänget. Men jag är din vän här, som jag sagt förut.. du får jättegärna ringa mig om du vill. Fast vi inte känner varandra IRL, men det känns som vi känner varandra ändå på nå vis.
Du gör som du vill.

Massa tröstande och varma kramar Annelie

Anonym sa...

saras kyckling går hem överallt hahaha

kram sara