onsdag 6 januari 2010

Natten till MIN dag

Min dag ja.... I morgon fyller jag 40 år och skulle vid andra omständigheter vara upprymd och glad nu.
Jag kommer ihåg den här dagen för 10 år sen... M och jag hade varit tillsammans i nästan 3 år. Vi satt och drack lite vin och mamma o pappa kom ner till oss. När klockan blev 12 på natten och det slog över till den 7:e januari så tog mamma fram champagne. M gav mig ett litet paket som gjorde att det blev en av mina lyckligaste stunder i livet. M hade klargjort för mig att han aldrig vill förlova sig, skaffa barn eller gifta sig. Paketet innehöll förlovningsringar som han hade fixat i smyg. Jag blev verkligen ÖVERLYCKLIG!!!!
Dagen efter, på min födelsedag så hade han fixat så att det kom massor av folk och överraskade mig. Jag hade inte en aning om detta.... Han var så go min M... Och det tycker jag att han har varit i alla år. Han vet hur man kan göra mig lycklig med små medel, han vet hur jag vill bli älskad och behandlad. Och nu blir jag ensam.....

Innan M så var jag tillsammans med en kille som förstörde en stor del i tilliten hos män för mig. Han misshandlade mig ganska rejält och fick besöksförbud.... M har funnits för mig i alla år som jag har drömt om den mannen på nätterna eller när jag har blivt nojig när han ringde och hotade.... då fanns M där. Nu då??? Vem ska trösta mig och älska mig nu, vem ska jag krypa upp till i soffan och bara njuta av livet med??? Vem ska jag framför allt kunna lita på? KOMMER jag att kunna lita på någon igen? Jag tror inte det.... inte lita på någon till 100% ialla fall...

Jag är sååå knäckt... så ensam...så panikslagen!!!!! Jag orkar inte se mig i spegeln ens... ser bara en bitter, ledsen och misslyckad tjej/kvinna som är på väg att ge upp allt nu, det känns verkligen så och det skrämmer mig faktiskt.

Vilken härlig födelsedag jag får av M i år.

Tack Älskling!

Orkar inte skriva mer idag....

6 kommentarer:

Anonym sa...

De som kan trösta dig nu och som finns vid din sida är dina fantastiska barn och dina underbara vänner och dina föräldrar. De älskar dig över allt annat . Där kan du finna tilliten och trösten som du behöver just nu. Jag vet att allt är svårt men jag lovar dig att allt blir bättre. Jag har själv varit där på botten men kravlade mig upp igen.

Kramar Sara

Pia heter jag! sa...

Finns inte ord vännen....finns inte ord...nu gråter jag med....

Grattis kram från mig <3

Anonym sa...

Kommer du ihåg när vi smet ut på natten och hem till våra pojkvänner och din pappa kom och hämtade oss? Eller den där nyårsaftonen när jag åkte på en snoksmäll och vi sa till min mamma att du hade råkat smälla till mig för att jag hade slagit dig på TBC sprutan? Hon trodde aldrig på det av någon anledning! :-) Kommer du ihåg allt annat tok som vi hittade på? Eller du hittade på och jag följde bara med som den snälla lilla flickan jag var!:-) Säkert ingen som tror på det heller men man kan ju chansa! :-)
Sedan gick åren och vi gled isär som många gör och jag vet att jag inte har varit så bra på att hålla kontakten, alla talar om det för mig. Men en sak ska du veta: Det betyder inte att du betyder mindre för mig för det. Det betyder inte att jag bryr mig mindre om dig!
Även jag minns dig som glad, sprallig och full av upptåg men alla har faktiskt rätt att ha en svacka och med tanke på din riktiga natur så kommer du snart tillbaka. Man måste få slå i backen ett par gånger först innan man landar på fötterna igen. Men vet du vad? Du kommer att landa på fötterna!

Ha det bra gumman!

Therese

Jag sa...

Älskade Therese!!!
Jag känner precis likadant för dig. Det ÄR vänskap!!!
Kram

Anonym sa...

Vill bara säga att jag verkligen beklagar .
Skickar en Styrkekram och jag vet hur svårt det är med tilliten ...
Tror att du finner den igen ,ta hand om dig själv och dina barn .Det löser sig ska du se .
Finns ALLTID någon där ute .
Ta en dag i taget .
Kram Kram

Ullis sa...

Things might look a litte cloudy now... But even though things look cloudy, they´ll get better soon.
Just remenber that it´s true: It takes rain to make rainbows, lemons to make lemonade, and sometimes it takes difficulties to make us stronger and better people.
The sun will shine again soon... you´ll see.