Oj vad tiden går fort. Snart inne i Oktober redan.
Ett helt år har snart gått sen jag fick veta om otroheten... Ojoj vilket år.... Så här mycket tårar som jag har fällt trodde jag inte fanns...
Nu mår jag bra.... för det mesta ialla fall. Jo, jag mår bra, det måste jag nog säga. Men snart kommer alla högtids-dagar och då får man väl kanske vara beredd på nån svacka. Är man bara beredd så tror jag att man tar det bättre.
Jag har ju någon vid min sida som vet vad det innebär med hugg i ryggen och han tröstar när det behövs.
Igår åkte MBJ till Kreta. Det känns konstigt att han är så långt bort nu. Man blir så fort van vid en annan människa. Lite läskigt... Bara jag inte vänjer mig vid att vara ensam på en vecka nu haha...
Ikväll ska jag till Lullen och Aspen som ska vara på en camping här i stan i helgen. De har bjudit över mig på mat i vagnen och det ska bli såååå kul. Vi har inte pratat minnen på mååånga år.
Nu ska jag ringa T och se om vi ska sola lite...
Ha det allra bäst goá vänner
KRAM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar